Påsk- & vardagsfirande
Glad Påsk!
Jag är ju inte så intresserad av att fira religiösa högtider. Men jag är väldigt intresserad av att fira!
Min personlighet är nog sådan att jag tycker om traditioner - och jag tycker om att göra saker speciella. Må det då vara att fira midvintern (under juletiden) eller våren (under påskhelgen). Eller bara en riktigt skön måndagsmorgon - eller en middag med någon man tycker om.
Ibland kan det tas som överdrivet då jag försöker göra saker speciella. Ibland tas det som press, eller att jag försöker för mycket, eller att jag bäddar för besvikelser om jag bygger upp förhoppningar kring något.
Det förstår jag. Men största orsaken till mitt beteende kommer nog från en glad plats. En plats inom mig som vill ta tillvara varje dag och ögonblick, som vill ge i oändlighet åt människor jag tycker om, som uppskattar chansen att visa mitt bästa jag och ta fram det bästa i andra.
Men visst finns det orsaker som kanske inte är lika glada, som jag får se upp för. Mina PMDS-dagar gör mig till mitt värsta jag. Och efteråt bär jag på stora skuldkänslor, en gnagande skam, som gör att jag vill överkompensera. Har jag tagit ledigt så måste jag arbeta desto mer efteråt. Och har jag betett mig illa eller bara krävande mot någon så vill jag ge och ge och ge efteråt - jag vill skapa fantastiskt vardagsfirande för att uppväga de sämre perioderna.
Detta är inte alldeles hälsosamt. De som älskar mig så älskar mig nog trots mina PMDS-dagar - och jag behöver inte kompensera för dem. Jag vet det. Men inom mig själv räcker jag inte till - jag vill inte se mig som min PMDS-personlighet och det finns en rädsla inom mig att andra kommer att se mig så om jag inte är tusenfalt bättre mellan PMDS-dagarna.
Jag arbetar dock på detta - att vara medveten om mina tankar och känslor - så att jag vet när jag gör något av godhet och glädje i mitt hjärta - och när jag gör det av rädsla och skam.
Idag är det godhet och glädje som gäller - och det blir påskmiddag med ett par goda vänner! Påskmiddag är för oss någon form av vilt - jag tror det blir älg - som får koka ett par timmar enligt Soulmamas recept. Skratt och gemenskap och djupa diskussioner brukar också höra till.
Och dagen börjar ju redan fantastiskt med små påskhäxor (och tydligen riddare!) som dyker upp med fina påskbrev. Detta är en tradition jag tycker är mysig - häxa som jag är så föredrar jag nog att man får godis och inte blir bränd på bål!
Jag fick världens finaste påskbrev av en liten 3-årig påskhäxa nyss - men ids nog inte dela utan behåller den karamellen för mig själv ;)
Glad påsk på er - och fortsätt fira varje dag av era liv!
Jag är ju inte så intresserad av att fira religiösa högtider. Men jag är väldigt intresserad av att fira!
Min personlighet är nog sådan att jag tycker om traditioner - och jag tycker om att göra saker speciella. Må det då vara att fira midvintern (under juletiden) eller våren (under påskhelgen). Eller bara en riktigt skön måndagsmorgon - eller en middag med någon man tycker om.
Ibland kan det tas som överdrivet då jag försöker göra saker speciella. Ibland tas det som press, eller att jag försöker för mycket, eller att jag bäddar för besvikelser om jag bygger upp förhoppningar kring något.
Det förstår jag. Men största orsaken till mitt beteende kommer nog från en glad plats. En plats inom mig som vill ta tillvara varje dag och ögonblick, som vill ge i oändlighet åt människor jag tycker om, som uppskattar chansen att visa mitt bästa jag och ta fram det bästa i andra.
Men visst finns det orsaker som kanske inte är lika glada, som jag får se upp för. Mina PMDS-dagar gör mig till mitt värsta jag. Och efteråt bär jag på stora skuldkänslor, en gnagande skam, som gör att jag vill överkompensera. Har jag tagit ledigt så måste jag arbeta desto mer efteråt. Och har jag betett mig illa eller bara krävande mot någon så vill jag ge och ge och ge efteråt - jag vill skapa fantastiskt vardagsfirande för att uppväga de sämre perioderna.
Detta är inte alldeles hälsosamt. De som älskar mig så älskar mig nog trots mina PMDS-dagar - och jag behöver inte kompensera för dem. Jag vet det. Men inom mig själv räcker jag inte till - jag vill inte se mig som min PMDS-personlighet och det finns en rädsla inom mig att andra kommer att se mig så om jag inte är tusenfalt bättre mellan PMDS-dagarna.
Jag arbetar dock på detta - att vara medveten om mina tankar och känslor - så att jag vet när jag gör något av godhet och glädje i mitt hjärta - och när jag gör det av rädsla och skam.
Idag är det godhet och glädje som gäller - och det blir påskmiddag med ett par goda vänner! Påskmiddag är för oss någon form av vilt - jag tror det blir älg - som får koka ett par timmar enligt Soulmamas recept. Skratt och gemenskap och djupa diskussioner brukar också höra till.
Och dagen börjar ju redan fantastiskt med små påskhäxor (och tydligen riddare!) som dyker upp med fina påskbrev. Detta är en tradition jag tycker är mysig - häxa som jag är så föredrar jag nog att man får godis och inte blir bränd på bål!
Jag fick världens finaste påskbrev av en liten 3-årig påskhäxa nyss - men ids nog inte dela utan behåller den karamellen för mig själv ;)
Glad påsk på er - och fortsätt fira varje dag av era liv!
Kommentarer
Skicka en kommentar